bananlikor

Jag har ångest, massa ångest.. över ungefär allting känns det som. =/

Ingenting är roligt, absolut ingenting. Allt jag vill göra är att lägga mig ner o gråta!
Jag vill inte åka och jobba, det känns inte kul. Eller jo, jag vill jobba på Tempelriddaren,
och det ska jag göra i morgon .. Från kl. 12.00 tills på söndag vid 16.30. Härligt!

Ångesten har jag över mitt arbete som Personlig assistent i Bromsten. Jag skulle
egentligen jobba denna veckan men är sjukanmäld. Jag vill inte, jag orkar inte, det
är lixom inte kul. Jag ser inte alls fram emot det jobbet. Jag har knappt jobbat där,
men bara jag tänker på det så får jag ångest. Jag tror det är för mycket ansvar...

... Jag har fått mitt schema för i höst. I september ska jag jobba 180h samt vara
anträffbar på mobil dygnet runt i fall någon är sjuk, plus att jag ska kunna hoppa
in och jobba då någon är sjuk! Jag får ångest och blir trött bara av att tänka på det.
Ska det verkligen vara så? Ska man verkligen må såhär över ett jobb?!

Ni kanske anser att det inte är så mycket jobb, men det är 180h. En vanlig arbetsmånad
består av 160h, max 165h. Men nu har jag 180h, restid till jobbet på MINST 45 minuter och
sen jobbar jag ofta varierande tider vilket innebär att jag ena dagen jobba 15.45 - 21.45 och
dagen där på jobbar mellan 07.45 - 15.45. Varje gång jag åker till och från jobbet får jag sitta
i bilen i MINST 1½ timma varje arbetsdag  Även det tär på orken. * suck *

Jag vet egentligen inte vad jag vill ha sagt, men antagligen vill jag bara få ut lite av allting som
just nu snurrar i min hjärna. Jag vill inte ha det där jobbet!!

Har kommit in på skolan för att plugga omvårdnad på distansi höst, och den chansen tänker jag
ta! .. Och samtidigt ska jag fortsätta som timvikarie på Nya Byviken och på Tempelriddaren!

Nu ska jag färga håret...

ciao!